Jag ska motas ett madam villi en aldreboende. Nar mig kommer in i hennes…

Dessa moten har gett mej ett vi palett fran bilder utav livet efter pensioneringen

lagen­het sitter hon inom sin fatolj sam ser ut kungen det som sker utanfor. Hon ser folk sasom ledning sig mellan parkeringen och mataffaren pa andra sidan om det lilla torget samt anser att hon langtar ut. Nar sjalv fragar ifall hon trivs svarar hon ”Det ar bra finemang stav sjalv tillats ju grimas skotsel”.

Mi var darborta darfor at placer fragor forsavit hennes upplevelser utav nagon samtalscirkel. Hon sa ”Det befinner si glatt att mota folk.” Hon kande sig odla ensam pa sin avdelning darfor att det ej fanns nagon sasom hon kunde prata med. ”Det skulle finnas nagon saso vart villi uppsyn niva.” Och nar vi ett tag framti avrundade samtalet sa hon ”Det befinner si odl arme att bli gammal.” Och mi tankte att ’sa kan det bliva, skada sa tvingas det inte vara‘.

Nagon foto ar att dett befinner sig saken da basta tiden i livet, nar hane kan bestialisk sig sol samt ick behover skrida opp arl eller hetsa sig villig jobbet.

Ett fullkomligt annan image ar en aldreliv fyllt utav bekymmer och ensamhet pa grund av nederlag it kontex eller nederla it intill samt betuttade. Fragan befinner si forsavit det finns satt att paverka detta – att avtaga upplevelsen utav ensamhet bland aldre?

Otaliga aldre sasom overlever sin livskamrat samt tryt kompisar mast uppleva att det sociala natverket krymper

Det finns bade nago partisk sam nagon opartisk storle itu ensamheten. Den objektiva utspelar forsavit att vara allena darfor att hane bris sociala kontakter, under tiden saken da subjektiva sam emotionella ensamheten utspela om att kanna sig solo. Samt inom dag lever flertal inom ensamhushall. Andock att personer bor forut sig sjalva sager inget ifall upplevelsen utav ensamhet. Stav vi kan ocksa uppleva oss ensamma iho tillsammans andra, inom e parforhallande eller iho med folk saso vi icke kanner nago egendom mo.

Ofrivillig ensamhet befinner si ideligen forknippad tillsamman vanara. Ino den egna fantasin kopplas upplevelsen it ensamhet latt tillsammans med en emotion it att innehav blivit ovan – kvarlamnad samt bortvald. Ganska befinner si det exakt skammen som astadkommer att vi sallan tar opp samt pratar om den kanslan. Vi personer behover andra for att aterkasta oss samt atnjuta bekraftelse. Vi behover erhalla lov att prata. Det ar ingen tillfallighe att isoleringscellen befinner si en av dom hardaste straff som vi kan utsattas forut, darfor isolering gar emot vara principiell behov. Vi personer befinner sig sociala varelser.

Skada det befinner si bamse avvikelse emella den ofrivilliga ensamheten och saken dar sjalvvalda. Nar vi personligen valjer att finnas ensamma kan vi slappna a inte med att tarv acklimatisera oss at en annan och kanske atnjuta fordjupad vaggutta tillsammans vart invarte.

Nar nago person berattar om sin upplevelse utav ensamhet kan det befinna en indikation villig missmo. Speciellt forsavit berattelsen likasa saknar forvantan och innebord. Man befinner si inte forgott medveten ifall att karl age blivit legitim Tyskt-brudtjänst nere. Da kan herre tarv assistans av andra for att begripa det.

Men ifall det ar en aldre manniska som skanke benamning forut sadana tankar, finns det nago chansnin darfor att budskapet tolkas sasom ett uttryck sta det normala aldrandet. Enligt ett avhandling utbredd Linneuniversitetet finns det nagon klar sammanhang emellan ensamhet samt depression bland aldre. Dessutom befinner sig det massor aldre sasom uppvisar yttring villig depression utan att vare sig kolla alternativt ringa assistans a varden for detta. Forskaren sasom skrivit ifall detta testade ett gruppintervention som minskade symtomen. Andra insatser sasom kan avtaga upplevel­sen it ensamhet bland aldre befinner sig kommunala traffpunkter samt samtals­cirkel villi aldreboende.